Personlighetstyp-frågesport
Dina vardagliga vanor säger mer om din typ än någon etikett du skulle välja för dig själv.
Planerare, utforskare, förbindare eller tänkare? Denna frågesport om personlighetstyperna tittar på vardagssituationer, såsom en fri eftermiddag, en gruppuppgift eller en plötslig planändring, och matchar dina svar mot en av fyra stilar.
Visste du att?
- Etiketterna „Typ A“ och „Typ B“ kom från två hjärtläkare, inte från psykologer. På 1950-talet fick Meyer Friedman och Ray Rosenman höra av en möbelpolstring att stolarna på sitt väntrum var slitna bara på framkanten, som om patienterna inte kunde sitta tillbaka och slappna av.
- De fyra temperamenten från antik medicin överlevar i vardagligt tal. Att kalla en lugn person „flegmatisk“, en dyster „melankolisk“ eller en glad „sangvinisk“ går tillbaka till tron om att karaktären berodde på balansen mellan fyra vätskor i kroppen, en idé som varade långt in på sjuttonde århundradet.
- Ordet „personlighet“ kommer från det latinska ordet persona, masken som skådespelare bar i romersk teater. Varje mask visade publiken omedelbar vad för slags karaktär som var på scenen. Den moderna betydelsen, en persons egen varaktiga beteendemönster, utvecklades först många århundraden senare.
Vad personlighetstyperna kan och inte kan säga dig
Människor har sorterat varandra i typer mycket länge. Omkring 319 f.Kr. beskrev den grekiske författaren Theofrastos trettio igenkännbara karaktärer, inklusive smickraren, snabbtalaren och snåleskotten, i korta skisser som fortfarande känns bekanta. Gamla läkare gick längre och band karaktären till kroppen och beskrev fyra temperamenten som de kallade sangvinisk, kolerisk, melankolisk och flegmatisk.
Typer kontra egenskaper
En typ placerar en person i en låda: du är ett eller annat. De flesta psykologer idag föredrar egenskaper, kvaliteter som alla har i någon grad och som kan mätas på en skala, ungefär som längd kan. På nästan alla egenskaper hamnar de flesta människor någonstans nära mitten snarare än i någondera änden. Det är därför typfrågesporter bäst läses som en beskrivning av din starkaste benägenhet, inte som ett påstående om att du inte har någon av de andra.
Varför resultat känns så korrekta
År 1948 gav psykologen Bertram Forer sina studenter vad han sa var en personlig analys av var och en av dem och bad dem bedöma dess noggrannhet. Medelpoängen var över fyra av fem. I själva verket hade varje elev fått exakt samma text, sammanställd från allmänna påståenden. Tendensen att se oss själva i vaga, smickrande beskrivningar är nu känd som Forer-effekten, och det är värt att komma ihåg när ett resultat verkar osannolikt riktigt.
Använda ett resultat väl
En lättsamlad frågesport som denna kan inte mäta någon, men den kan starta ett användbart samtal. Att se att en kollega föredrar ett tydligt schema medan du hellre improviserar förklarar mycket av den vardagliga friktionen. Resultaten kan också förändras: människor svarar olika vid olika åldrar och i olika sinnesstämningar, och de flesta av oss byter stil mellan hem och arbete. Behandla resultatet som en spegel för idag snarare än en permanent etikett.